När jag är på semester i Grekland så vill jag gärna bo mitt i lokalbefolkningens vardagsliv. Hellre ett enkelt, familjeägt hotell än ett flådigt hotellkomplex med all inclusive. På något sätt vill jag få med en bit av vardagslivet även om man aldrig kan komma ifrån det faktum att det skriker turist om en. Jag gillar att snoka reda på var de handlar sitt bröd, dricker sitt kaffe eller äter sin söndagsmiddag. Ett av mina bästa resminnen är från en söndagslunch på den vackra ön Naxos. Tavernan var full av grekiska familjer som gjorde långbord och beställde in rätt efter rätt från menyn. Det skrattades, skålades och konverserades på högljudd grekiska. De enda icke-grekerna på tavernan var jag och mitt ressällskap. Det var en fantastisk upplevelse. Som att hamna mitt i ett släktkalas. När jag reser vill jag uppleva resmålet med alla sinnen. Att tillbringa fjorton dagar med att gå mellan hotellet och stranden är en tämligen misslyckad semester enligt mig. Snack om all inclusive ger mig rysningar. Jag vill strosa runt i gränder, ta en cykeltur till grannbyn, hitta undanskymda stränder och köra bil på serpentinvägar uppe i bergen. Jag vill äta mat jag inte trodde fanns och lära mig säga godmorgon på grekiska, polska, afrikaans eller vad som nu pratas på resmålet. Det är semester enligt mig.
En fiskare hänger upp bläckfisk på tork
Fiskande gumma
Grönsaksförsäljning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar